PÅSKÄGGSTÄVLINGEN 2010
En röst per person och man får självklart vara anonym.
Rösten läggs via en kommentar på detta inlägg och får gärna följas av motivering.
Vinnare utses på självaste påskafton, det vill säga lördag!
Av rättvisa publicerar jag inte respektive konstnärs namn för tillfället.
De tävlande är dock jag, Jonas, Anna, Gustav, mamma och pappa.
(mina ägg är självklart de bästa!)
TÄVLINGSBIDRAGEN, påskäggsolympiaden 2010:
Bidrag nummer ett: ägg på ägg
Bidrag nummer två: el niño
Bidrag nummer tre: Skräckägget
Bidrag nummer fyra: Klassikern
Bidrag nummer fem: Stjärnor och batik
Bidrag nummer sex: semifinal
Bidrag nummer sju: den ogravida
Bidrag nummer åtta: discokulan
Bidrag nummer nio: Äggton John
Bidrag nummer tio: Hönsmamman
Bidrag nummer elva: rymdägget
Härmed öppnas röstningen!
Lyssna till hjärtat.
det är processen som räknas.
kreativitet är lite bedömningskravet för året.
några processbilder innan det är dags för den stora omröstningen:
aaah. limpistol.
fallet ägg.
dagens minst aktiva.
ägg på ägg på tork.
allt som behöver sägas
let's dance-kärleken
(Mamma och pappas MoccaMaster är fantastisk.)
Dricker lite kaffe och passar på att skriva ur mig en tanke som har legat och grott ett litet tag nu.
Let's Dance har inte gått på tv sådär vansinnigt länge, men ändå några säsonger, och kärleksparen bara haglar. Jag är inget fan av själva serien men tänker inte sticka under stolen med att jag kollar lite då och då (främst då På Spåret ändå slutar klockan nio).
De par jag kan komma på såhär på rak arm är:
Martin Lidberg och Cecilia (som gifte sig om jag inte missminner mig. Och skiljde sig..)
Agneta Sjödin och Tobias
Stefan Sauk och Malin (som det för övrigt skiljer över 30 år på..)
Laila Bagge och Niclas Wahlgren (som också är gifta!)
Tony Rickardsson och Christina (som numer har ett barn ihop!)
och det finns garanterat flera.
Allt det här förundrar mig. Är det så att man blir kära i varandra automatiskt av att gnugga sina kroppar mot varandra dag ut och dag in i tio veckor? Kanske handlar det om själva dansandet? Om en relation där den ena parten tydligt är boss och den andra följer? Eller så kan det komma kärlek ur de flesta vänskapsrelationer bara det finns en attraktion?
I vilket fall som helst så vågar jag påstå att det är ett fenomen. Konstigt att ingen affärsinriktad typ har tagit tillvara på det. Man skulle kunna se det lite som en livsdiet. Hittakärlekendieten. Let's dance-fenomenet. Para ihop en bunt singlar och lär dom att dansa. Piffa upp veckovis och se vad som händer.
att skriva en rapport
Ibland längtar jag till att vara vanlig student.
Ibland längtar jag inte.
Det här är ett sånt där inte-tillfälle.
TO-DO: 15 sidor rapport.
(egentligen går det ganska bra.
det är lite långdraget bara.)
Rapportskrivandetips:
1. Synonymer i Word.
Guld värt. Taftologi i sin ädlaste form.
Synonymhjälpen kan få vilken mening som helst att låta välformulerad.
2. Ordbajsa.
Brodera ut. Överdriv. Förklara. Hellre för tydlig än för vag.
Dessutom tar det mycket plats.
3. Sätt rubriker innan.
Börja med en överblick av ämnen, bestäm sedan vad du ska skriva om.
På så sätt vet man vad man ska leta efter för information och sparar lästid.
4. Var konsekvent!
Håll din stil genom rapporten.
Skriver man första verket kursivt med arkitekten normal så gör man det genom hela rapporten. Det är snyggt och genomtänkt.
5. Undvik understrykning.
Minns inte varför. Men minns att vi fick lära oss det på gymnasiet.
Och det stämmer. Understrykning är lite.. nä.
6. Ta kaffepaus, inte facebook-paus.
Ta rast från datorn. Annars fastnar man.
7. Hålla rapportregler.
Generellt, tycker jag, ju mer regler att förhålla sig till, desto lättare är det att hitta ett lämpligt sätt att skriva på. Lite som arkitektur. Låt säga att det ska ritas ett bibliotek, vad är lättast? Att rita från grunden eller att rita då man vet att det ska finnas x löpmeter böcker, si och så många datorer, ni förstår.
8. Håll det enkelt.
Skriv om sånt du förstår.
Nu: kaffe!
pärlor.
idag har det varit regionstävling på Idrottshallen i Söderhamn!
Ett litet utklipp av några av alla mina pärlor:
mest för att man blir så varm i magen.
är inte det här lycka så säg!
SÖDERHAMN HERE I COME!
Om en natt, lyssna på några redovisningar, ha redovisning myself och sex timmar i en buss är jag i Söderhamn. Igen. Och det ska bli så himla bra.
Så här ser Söderhamnsplaneringen ut:
(26 mars kväll till 6 april morgon)
27 mars - danstävling och krama på alla mina barn igen
30 mars - jonas kommer ner
2 april - jonas åker till göteborg
6 april - jag åker till finland
Sen är INGENTING planerat och det är hur himla fantastiskt bra som helst. (Bara en 15 sidor rapport som jag väljer att ignorera.)
Mark.
I skolan går vi närmaste dagarna från prestationsångest till presentationsångest.
Två dagar redovisningar och kritiserande. Jag längtar tills allt är över. Då ska jag unna mig ledigt.
om ångest och prestation
Nu är det dags att skilja på lite begrepp!
Stress är bra.
Ångest är inte bra.
Att stressa i lagom mängd tror jag alla vinner på.
Man blir framåtsträvande och målinriktad och det är helt klart en win-win situation.
Att stressa fram ångest är aldrig bra.
Jag gick från skolan med en klump i magen idag. Det gör ont i mig när man ser hur trötta alla är. Hur stressade alla är (på det ångestframkallande sättet). Och hur många liksom tappat lite färg, lite gnister. Och ibland önskar jag att man bara kunde ta alla och ge en jättestor kram och sen beordra kollektiv skolk för att hämta ikapp. Sova ikapp. Umgås ikapp. Träna ikapp. Ja, allt ikapp det man inte hinner. Men jag är också stressad och har prestationsångest så det skulle inte hjälpa. Alls. Eller kanske kramen.
Ångest har en enda bra sida, dock!
Och det är att den försöker säga någonting.
Om man bara lär sig hur sin egen ångest känns så kan man också läsa vad den säger. Vet man vad den säger vet man också vad man måste göra för att få den att försvinna. Jag tror stenhårt på att enda vägen ut är att lyssna på kroppen när kroppen säger något - även om huvudet vill mer. Säger kroppen att nej karin, nu tänker jag hålla pulsen på 180 tills du sätter dig i soffan med en kopp te då måste man sätta sig i soffan med en kopp te. Det är inte ens att unna sig lite ledigt, det är att hålla sig vid liv.
Så nu ska jag koka te och plocka fram mangosorbet.
Kanske även ta ett halvt glas rött och bara ha galet effektivt soffhäng närmsta timmarna.
Och sedan ta nya tag imorgon.
(Jag saknar ett badkar!)
att överleva en norrländsk supervinter
vinter delux i umeå - men nu tänker jag faktiskt påstå att det är nog, och nu är det nog över.
dags att summera:
snö - mycket
skidåkande - noll
skridskoåkande - noll
snölekande - en
snögubbar - noll
snöänglar - noll
sparkåkande - noll
pulkaåkande - noll
totalt antal dagar med täckbyxor - en
jag skämst lite nu.
nästa år får jag ta igen.
dags att räkna in våren:
sol när man vaknar - check!
ljust när man går hem från skolan - check!
bart på vägarna - halvcheck!
fågelkvitter - (veronika påstår så) så check!
noll snö - nej.
blommor - nej.
tygskor - check!
plocka fram vårkappan - nej.
äta lunch ute i solen - nej.
cykel - check!
solen är utan tvekan det bästa med våren.
jag tror alla har väderhumör, vare sig man vill eller inte.
på så sätt är det också det tyngsta på vintern.
jag klarar av kylan och snön - men mörkret är tungt!
men nu är det sol!
och nu ska jag bege mig till konstruktionsbyggande på skolan!
ska bara pussa på jonas först.
sol i sinne.
plus, tappat-inspirationen-tips!
Gå och fika. Det gjorde jag och Ylva när projektet kändes som tyngst och det var det bästa som hänt mitt projekt på länge länge länge.
1. (förhoppningsvis) sol!
2. Frisk luft!
3. Socker och kaffe!
en himla massa tankar
1. Om fem dagar ska jag hem till den här skönheten.
Hemlängtan har otvivelaktigen börjat sätta in och på sistone har jag mest varit lite besviken på mig själv. Eller egentligen arg på hela situationen att jag är här och alla är så långt bort och samtidigt är allt så bra här. Det finns inte tid att vara på alla ställen jag vill vara. Men Rut är bara såhär liten nu och jag kommer missa allting och det gör mig besviken. Och ledsen. Och lite arg. På situationen som sagt. Och på tiden. Tiden som inte finns.
Men som sagt, fem dagar. Fem dagar sen Söderhamn sen Finland sen Umeå igen. Våren ser ljus ut.
2. Jag är omringad av världens bästa människor. Det är inte ett påstående, det är ett konstaterande. Ni vet vilka ni är och ni är fantastiska.
3. Jag älskar Lily Allen! Också ett konstaterande. Också fantastisk.
4. Unna-sig-tips: Aprikoshalvor och mangosorbet. Himmelriket i min mun!
impuls.
någonstans handlar det om
att gömma krav i marginalerna och
stava perfektion på så många nya sätt
att leta efter millimetrarna man glömt
bland hans lockar och finna sig själv
någonstans bland hans brister
060530
floating och nya motton.
Floating-konditions-maskinen är den konstigaste jag vet.
Vårmål på gymmet: lära sig hur floating-konditions-maskinen fungerar.
Torso fokus. Mage-rygg-bröst-skuldror. Centret med andra ord.
Nu ska det bli ordning på hållningen och ryggontet.
if you don´t know where you're going, any road will take you there.
att tänka på.
ungefär hundra scones senare.
st. patricks day och richard hade ingenting grönt på sig. besvikelse i kvadrat.
mycket queen och show must go on och hur sorglig den är.
(lyssna och tänk att han vet han kommer dö. man gråter lite på insidan. )
sconesonsdag var en hit. jag tänker spontant 'bondesökerfrusubstitut'.
Nobelsoppa.
4 personer.
Ta fram en stor kastrull.
Bryn 3 rivna morötter i 25 gram smör.
Tillsätt 1 liter vatten och 2,5 tärningar fiskbuljong.
Koka upp!
Rör ner 500 gram räkost (stor burk) och 2 msk cream fraisch
Värm långsamt.
Lägg i räkor och dill innan servering!
Servera med gott bröd!
(vi gjorde idag med hummer- och krabbost och lite hummerbuljong - mycket bra!)
låt för idag.
lyssna lyssna. släpp ut håret och dansa loss i en minut.
man kanske behöver det ibland. låt oss testa.
om att göra karriär.
inte en dag för tidigt. men många dagar för sent.
Nu har jag tänkt. Lite. Om den här hetsen och tanken på att göra karriär. Idag stressar vi sönder både psyke och kropp och utbrändhet är vår nya folkhälsa. Till vilket pris? När blev status viktigare än lycka? Det är som om det är en bra sak att inte ha tid för sig själv. Ju mer tid på arbetsplatsen, desto bättre, desto mäktigare, desto högre upp i hierarkin. Men hierarkin över vad? Över människor med tid för sitt liv och sina nära? Över de fattiga med niotillfemjobb?
Jag tror faktiskt, återigen, att kvinnosynen har spelat en stor roll i att vi har det som vi har det idag. Tyvärr. Att göra karriär har varit detsamma som att vinna respekt och kliva upp ett trappsteg på stegen över människors värde. På så sätt har pressen och spänningen bara ökat. Att göra karriär är ett sätt att få bekräftelse att man duger som människa. Lite som att klara körkortet för livet. Och det gör mig ledsen bara.
Jag vill inte ha det så. Jag vägrar. Jag protesterar. Jag läggermignerochgråter. Jag kramar hellre träd. Jag kapitulerar. Jag vill inte leva mitt liv som karriärsprostituerad och välja kontorshäng framför mina framtida barns tennisträningar och legobyggande.
Jag väljer att hoppas och tro på lyckan i första rummet.
På att kroppen säger till och säger inget annat än sanningen.
Att vara niotillfemarkitekt med inspirationen och arbetsglädjen kvar är miljonersmiljarders gånger bättre än pengar på banken och att komma hem utmattad till vinpimplande och kattmatande.
Slutsats. Jag tänker satsa på den karriär kroppen ber om.
Det må låta kliché men må så vara.
melodies & desires
You'll be the rythmn and I'll be the beat
You'll be the rythmn and I'll be the beat
Then I'll be the rythmn and you'll be the beat
And love, the shoreline, where you and I meet
Lykke Li får sammanfatta alla känslor idag.
Jag saknar att dansa.
Jag saknar alla dansbarnen också.
Lördagens Snöworkshop med tillhörande pub får 10 av 10 toasters.
Grönaas and the others får 12 av 10 toasters.
Love is the harmony
Desire is the key
Love is a symphony
Come sing some with me
Det är alltid tid för te.
Dagens tips: Pukka Te.
Jättegott.
Bra pris (kring 35)
och fantastiskt fina askar.
Visst är dom fina?
Mina står så man ser dom när man diskar.
Utan tvekan värda varenda krona.
3D-biopremiär.
Jag har så höga förväntningar att det med största sannolikhet kommer bli en besvikelse lika stor som tredje Stieg Larsson. Men Depp. Och Burton. Och Depp. Och 3D. Jag förstår fortfarande inte. Förväntan, som sagt. Och Depp.
Internationella kvinnodagen.
Första tanken som slår mig: behövs det verkligen en dag?
Vad är alla andra dagar? Lite som i skolan när vi fick lära oss om gammeldans och hur kvinnorna bara fick bjuda upp två gånger per kväll. Första damernas. Andra damernas. Sedan var resten gentlemännens.
Jag blir ledsen på världen.
Fast det är ganska bra nu blir jag ledsen i efterhand.
Ledsen att det tog ändå till 1981 innan kvinnor fick åka Vasaloppet (NITTONHUNDRAÅTTIOETT!).
Innan var det förbjudet (jag känner att det behövs mer versaler) - FÖRBJUDET för kvinnor.
Jag blir ledsen att det är så dåliga löner i läraryrket för att det numer är ett kvinnodominerande yrke, ett yrke som var välbetalt för bara ett halvt sekel sedan. Gissa varför..
Jag är också ledsen på världen på många andra sätt.
Att barn svälter och det är krig och jag klagar på att snön smälter och att jag blir blöt om fötterna när man måste slaskplaska. Men då blir jag mest ledsen på mig.
Dock finns den oundvikliga, ultimata glädjen utanför fönstret.
Vårsol är fantastisk.
Vårvärme är fantastisk.
Jag längtar efter min röda vårkappa.
träningskunskap
Igår: Gym med Veronika.
Idag: Perfekt med träningsvärk.
Alldeles sådär så det känns att man har rört sig.
Men ändå så man har någon slags rörlighet kvar i kroppen.
Om att träna:
Och om det här med livsstilsförändring, vilket är precis vad träning är.
Världens bästa livsstil. På lagom nivå. Ibland är det en fördel att ha en pappa som är lärare i fysträning och en sambo som tentapluggar idrottsvetenskap. Och för att inte nämna åtskilliga timmar och misstag man själv lärt sig av. Så varför inte dela med sig?
Lilla träningsskolan, steg 1:
1. Uppvärmning. Alltid! Framför allt när man ska styrketräna. Kroppen måste ha en högre temperatur vid träning än annars för att fungera på rätt sätt.
2. Stretcha rätt. Alltid! Stretcha en muskel ca. 30 sekunder, tills man känner att det släpper lite, slappna av fem sekunder och pressa sedan 10 sekunder till. Det har med muskelspolar och senspolar och reflexer och sånt jox att göra. Utan stretch efter träning förlorar man ca. 20% av uppbyggnaden av musklerna, i och med att energin i muskeln går till att slappna av istället för att bli starkare.
3. Äta efteråt. Alltid! Helst inom en kvart. Helst typ juice och en macka, men faktiskt hellre godis än ingenting alls!
4. Vila. Alltid! Det är under vilotiden man bygger muskler.
5. Kondition vs. Fettförbränning. (I stora drag) Ju högre puls, desto mer träning för kondition, lägre puls i längre perioder ger större procentuell fettförbränning. Jag har för mig, observera tveksamheten, att vid optimal fettförbränning bör man hålla ca 60% av maxpuls.
6. Maxpuls. Generellt 220 - åldern.
7. Fysisk form. Ju bättre kondition, desto mer fett förbränner kroppen vid stillastittande eller lättare arbete. Man får också lägre vilopuls, vilket gör det lättare att somna (eller svårare att hålla sig vaken - beror på hur man ser det..)
8. Endorfiner. Jag älskar endorfiner. Lycka på beställning.
Sånt min mamma lärt mig.
Level 1.
Stuva makaroner.
1. Använd inte en vanlig kastrull (använd aluminium)
2. Lägg ett gammalt mynt mellan platta och kastrull
3. Rör i botten så det inte bränner fast.
(vatten kokar vid 100 grader, mjölk kokar när man vänder sig om)
Jag kan allt det här.
Och ändå gjorde jag tre fel.
Glad diskdag idag!
Idag älskar jag kvällstidningar.
den exakta rubriken och underrubriken 2010-03-02.
Pamelas sexiga reklam förbjuden
Dränks i mjölk.
Vad är det vi ser?
Lady GaGa överraskar i 'vanlig' klänning.
"Nedtrampad av Beyonces livvakt"
Modeeliten skvallrar.
Tio sjuka sätt folk har dött på
Och det sjukaste sättet var...
Världens knäppaste hotell.
Bo i en kran, ett avloppsrör - eller ett indiantält.
Bevisat: Otrogna män är korkade
En vetenskaplig undersökning visar att trogna män har högra IQ.
50 cent stämd för sexvideo
Redigerade in sig själv.
SVT: Vi låter bli att filma Annas fötter
"Jag blir stoppad av polisen fem gånger i veckan"
Björn Ranelid om ångesten, kändisskapet, lögnerna.
Här blir "kläm-och känndejten" en succé.
Johan: "Jag är för tjock för fängelse"
"Hallå, jag är inte död än"
Orolig för att begravas levande? Nu finns lyxkistan - med telefon på insidan av locket.
Missfall kan bli kriminellt i USA
Nytt lagförslag igenom i delstaten Utah - nu ska missfallsdrabbade kvinnor kunna åtalas för mord.
OCH DET HÄR ÄR BARA IDAG! OCH BARA EN TIDNING!
Jag blir så mörkrädd.
Ajojajaj..
Livet efter Os
Då var denna himmelska högtid slut.
SVT är aningens mindre intressant, och Telia blev plötsligt ännu segare med leveransen av alla våra medier.
Men nu är det hög tid (observera ordvitsen!) att sätta igång på allvar med träningen igen. Äntligen.
Det är intressant och sjukt fascinerande om man sätter sig in i det här med att träna respektive inte. Träning är väldigt mycket en vanesak. Ju mer desto hellre. För tillfället är i fasen då träning inte blivit än vana än, och således fortfarande har något slags tungt mörker över sig. Och jag som älskar att träna. Jag lever ju för att träna. Men kroppen glömmer fort. Hög tid (igen, jag är ON FIRE idag!) att påminna den!
Jag börjar med Djupvattenträning med Klara ikväll.
Tantgympa eller inte. Fantastiskt med vatten. Fantastiskt med bastu.
Och fantastiskt med Klara. Heja oss.
Nyss: sushi
Ännu mer nyss: vitchokladpannacotta
Nu: koma.
