mittnangijala

Snoozar:
fem. minst.

Minuter i telefonkö:
trettiofyra.

Brännblåsor från limpistolsolyckor:
tre.

Tillverkning av småsmå modellträd:
fjorton.

Bankbesök: 
tre.

Sushibitar:
nio.

Förlorade matcher i MsRöj:
en.





Dagens må-bra-tips:
köpa bär på lösvikt!
Finns på Coop och det är jättegott. 9,90.-

annars Kryddig Rabarberglass från SIA.
mums mums.

Jag har i alla fall lösningen till världsfreden.
Eller åtminstone första steget dit. Och det är jättelätt!

I helgen såg jag ett repotage om Nigerias landslag i fotboll (egentligen var det väl om Lars Lagerbäck, men det var en massa i Nigeria) och insåg att fotboll är fantastiskt. En man intervjuades om inställningen till fotboll i landet, och han svarade (jag översätter ur minnet..): vi älskar fotboll. Övrig tid är det inbördeskrig i Nigeria, men när landslaget spelar står vi tillsammans som ett enat land.
Hur fint är inte det? Och det ligger så mycket i det.

Om vi inte ens kan vara sams inom ett land, hur ska vi någonsin kunna lösa konflikter mellan landsgränser. Att vara stolt över sitt ursprung handlar inte om att ta avstånd från alla andra, utan om att känna sig delaktig i någonting större. Ekonomi kommer aldrig ge det, för det kommer alltid alltid alltid finnas en girighet som är där och stör. En klasskillnad vi aldrig rår på. Vi kan nästan alla sparka på en boll. Och vi kan alla känna delaktighet. Sen spelar det ingen roll om min granne inte delar mitt tycke vad gäller tillhörighet, men alla kan vi känna efter själva och välja att heja och hoppas på det land vi själva tycker oss tillhöra.

Och det är oblodigt. Snällt. I värsta fall ett brytet ben eller två.


Fotbolls-VM i Sydafrika är, tror jag, ett första steg för alla dessa afrikanska U-länder att visa framfötterna och faktiskt visa upp sig. Här är vi. Vi finns och vi vill. Och vi kan. Och jag tänker hålla tummarna för Afrika. För jag är naiv nog för att inbilla mig själv att det är så det fungerar. Om alla istället kan hitta samma sak att glädjas åt, istället för samma sak att bråka om, så har man en så mycket bättre grund att enas på.


Vad gäller övriga sporter så är det samma sak, tror jag. Fotboll är ett sånt värdsligt jippo och ståhej så det passade bra som exempel. Men klart det är samma sak på alla andra håll. Alla länder har andra 'nationalsporter' och det är där vi lär oss av varandra. Jag är en sån som gråter till OS för en död georgisk man jag aldrig hört talas om, och för att den första irakiska kvinnan någonsin får bära vimpeln och för att lilla lilla Norge med 4 miljoner invånare tillsammans med Sverige rockar hela skidåkningsvärlden.

Dessutom vann Tjeckien ishockey-VM mot vad folk met kunniga än mig kallat ett av tidernas bästa VM-lag (Ryssland). Heja underdogs:en! Det är så allting går framåt!

Alias saker jag ska uppfylla innan jag dör.
Utan någon speciell ordning.

flyga helikopter över grand canyon

gå på QX-galan
(förklaring: är antagligen världens roligaste fest. punkt.)

träffa maria montazami

skaffa ett fadderbarn

besöka samtliga världsdelar, utom dom isiga

vinna en arkitekttävling

uppleva ett OS alternativt fotbolls-VM på plats

sticka en pippi-tröja

rita en OS-by

skriva en kokbok

se en NBA-match på riktigt

gå på kosläpp
imorgon!

åka luftballong

öppna eget café

Igår var ingen bra dag. Till en början. Jag tänker förtränga att jag ens gick till skolan igår och se idag som måndag. Och lite som en torsdag eftersom det är sista dagen imorgon. En måntorsdag.

Räddningen till hela rabaldet var i alla fall att komma hem och Jonas hade lagat jättegod mat. (Bildbevis finns och kommer upp så snart jag hittat en sladd att överföra bilder med.) Sedan åka och träna med efterföljande bastuande. Bastu is the shiet. Man kan nästan låtsas om att man är utomlands. Hitte-på-charter.

Nu ska nu jag göra ett till gjuta betongsförsök.
Second time's the charm. Eller?

På önskemål kommer här världens bästa vitchokladpannacottarecept.
Sprid med omsorg, och njut!

Ingredienser (4 portioner):
1,5 gelatinblad
3 dl grädde
1 dl mjölk
2 msk strösocker
100 gram vit choklad
Sylt
Bär

Såhär gör du:
Lägg gelatinbladen i ljummet vatten.
Koka upp mjölk, grädde, socker och låt chokladen smälta i blandningen.
Rör ner gelatinbladen.
Fyll botten med sylt efter eget tycke.
Häll på blandningen.
Ställ in i kylskåp ca 4 timmar.

Vid servering, toppa med bär!

Söndagsbowling med Klara och Johan - helt klart en hit!
Många glädjeskutt. Klara är tveklöst dagens överraskning.
Vilken talang! Vilken stjärna!

Det är ju valår i år. Politik har i tjugo år varit lite av en gråzon för mig. Jag har vaga minnesbilder av någon form av diagramritning och parallelldragning till bönder och präster och långttillbakaitiden som gjordes någon gång under gymnasietiden. Min familj är fantastisk på alla sätt och vis, men vi är inte speciellt politiska av oss (vilket nog underlättar en del då vi redan är väldigt högljudda och.. annorlunda. Politik hade vart ännu en sak att tvista om.) Men som sagt, valår! Jag ska rösta för första gången och har fått för mig att jag ska sätta mig in i det här.

De närmaste månaderna kommer därför bloggen att vara en salig blandning av måbrainspiration slash uppsamling av tankar inför valet. Lite så man har nåt att se tillbaka på när september kommer.
Till exempel, idag har jag läst att rödgröna blocket vill höja alkohol- och tobaksskatten. Stort plus till dom i den frågan! Det är tillochmed en av mina det-här-ska-jag-göra-när-jag-blir-diktator-punkter.